Framsteg...

Nu har plutten bott med oss i ca en vecka. Nätterna går bättre och bättre, i natt sov han (och matte) fem timmar i streck innan det behövdes en rastning. Idag åkte han även för första gången i buren bak i bilen, en kort kort strecka ut i skogen och sen en skogspromenad... inte så mycket som ett knyst hördes från honom. Vi har tränat en hel del inkallning och Sitt! vilket funkar alldeles utmärkt nu. Det går inte att sitta särskilt länge men rumpan far direkt ned i backen när han hör ordet (han är en riktig gottegris!)

Men en helt annan sak fick glädjetårar att trilla från mattes ögon idag; plutten och mattes stora älskling LEKTE för första gången. Inget litet pussande och nosande utan ett rejält "vem tar vem"-bus där stora älsklingen uppförde sig exemplariskt! Hittills har hon mest surat på honom och tyckt att han varit i vägen - men vem kan klandra henne när han i stort sett bara försökt bita henne i svansen!? Nu gäller det bara att han blir lite större, sen kommer de verkligen kunna busa fullt ut! Matte är så lycklig över att de verkar komma bra överens. Tyvärr finns det inget bildbevis på denna fantastiska händelse, då jag inte hade kameran till hands och inte ville störa i leken genom att gå och hämta den.

Bildbevis finns däremot på när vi, en av de varmaste dagarna i veckan, stannade vid Lidan för att svalka av oss lite.

Skrutten var dock inte helt övertygad om att vatten var något positivt...

...medan stora tösen slängde sig huvudstupa, som vanligt. Några dagar senare besökte vi dock hundstranden vid Vänern. Där är det mer långgrunt och Nero följde glatt med en bra bit, tills vattnet gick gott och väl upp till bröstkorgen, så någon badkruka tror jag inte att han kommer bli när han växer upp. :)