Lägret började på fredagskvällen med att alla träffades på Kinnekulle Camping, gemensamt tog vi en liten promenad med alla hundar, människor och barnvagnar. Sammanlagt under helgen har vi varit 14 personer samt två barn (yngsta 6 veckor). Hundar har det självklart varit överallt och hela tiden. De hundar som ingår i räddningshundsträningen är 2 flattar, 2 rottweilers, 2 boxers, 1 schäfer, 1 kelpie. Utöver det deltog även en flatte-valp (SÅKLART), en holländsk herdehunds-valp samt en okänd liten brun hund som tillhör vår tränares fru. Flera av hundarna i gruppen är nya till träningen varför helgens aktiviteter mestadels anpassades efter dem.
Kvällen var mycket kall och jag muttrade ilsket många gånger över att Kalle övertygad mig om att inte ta med något underställ ut! Inte blev det särskilt mycket bilder heller, men framåt kvällningen tyckte jag att solnedgången förtjänade att bli fotograferad.
På lördagen var det uppstigning runt 8:00 för att packa fika och bege sig till den gamla spannmålsindustrin som ligger en bit bort. Delar av fabriken är nerlagd sedan länge, andra delar är fortfarande aktiva. Här fick hundarna prova på lite ovanliga miljöer med buller, mörka utrymmen och en extremt ekande silo där ljudet studsade 10-tal gånger mot väggarna så fort man tog ett steg. Allt var mycket intressant och Nero följde med runt det mesta med sin vanliga nyfikenhet och lugn. Med så mycket hundar runt omkring sig var det dock svår att fokusera på något, det fanns ju så många han ville hälsa på! Tyvärr lyckades inte matte komma ihåg att ta med sig kameran ut för att fotografera aktiviteterna, eventuellt kommer det någon bild framöver när jag lyckats fjäska till mig det av någon av de andra gruppmedlemmarna.
Vädret var hyggligt under förmiddagen och över lunch men framåt eftermiddagen, lagom till en lite längre rast, öppnade sig himlen och det verkade göras ett tappert försök att dränka träningsdeltagarna. Matte få dock erkänna att eftersom Nero varit med i flera timmar vid det laget så valde vi att stanna hemma när de övriga gick ut för att göra markeringsövningar i skogen. Så både lillkillen och jag sov igenom det mesta av regnet. Kvällen avslutades med grillning under temporärt skydd byggt av två campingbord och en presenning. Maten smakade gott och efter en riktigt varm dusch samt flera lager kläder och regnställ höll man t.om. värmen. Allting var mycket spännande och hela lilla familjen sov som klubbade sälar hela natten.
Uppstigning blev runt 8 igen för att en här gången packa ihop all utrustning och städa stugorna. Vid avresan klockan 10 checkade vi ut och begav oss till Kinnekull stenhuggeri. Den här gången vankades lite ytterligare miljöträning men sedan var det dags för ordentliga sök-övningar! Matte kom som tur är ihåg att ta med kameran, så här kommer lite bilder på när husse och Taiga kliver i stenhögarna (en bild finns med på när Nero fick posera på ett par stenblock). Nero fick träna på att kliva runt bland stenarna och tyckte att allt var mycket spännande och intressant.
Taiga poserade fint i kvällssolen...
Det fanns gott om röda löv att fotografera...
En liten spindel ville vara med på kort...
...och slutligen fick Taiga också leka lite, innan vi begav oss hemåt.
Söndagen den 13e September åkte hela familjen ned för att träffa kullsyskonen och uppfödaren nere i Flathult. Det blev en mycket trevlig dag med mycket hundar, träning och trevligt sällskap. Anneli hade fått ihop instruktörer som hade snabbinstruktioner i både utställning och lydnad LP1. Valparna fick även chans att apportera fågel vilket överlag gick väldigt bra. Nero blev nästan lite ägande och var inte helt säker på att han ville komma med sitt nyfunna byte till husse.
Nero påväg tillbaka till husse med fågel
På lördagen var det uppstigning runt 8:00 för att packa fika och bege sig till den gamla spannmålsindustrin som ligger en bit bort. Delar av fabriken är nerlagd sedan länge, andra delar är fortfarande aktiva. Här fick hundarna prova på lite ovanliga miljöer med buller, mörka utrymmen och en extremt ekande silo där ljudet studsade 10-tal gånger mot väggarna så fort man tog ett steg. Allt var mycket intressant och Nero följde med runt det mesta med sin vanliga nyfikenhet och lugn. Med så mycket hundar runt omkring sig var det dock svår att fokusera på något, det fanns ju så många han ville hälsa på! Tyvärr lyckades inte matte komma ihåg att ta med sig kameran ut för att fotografera aktiviteterna, eventuellt kommer det någon bild framöver när jag lyckats fjäska till mig det av någon av de andra gruppmedlemmarna.
Efter denna, alldeles utmärkta, avslutning var det dags för oss att dra oss hemåt då Kalle skulle till jobbet. Men nu är "höstterminen" igång och redan nästa helg vankas träning. Om allt går vägen skall vi gången efter det besöka sjöräddningen och se hur de arbetar. Som ni antagligen redan listat ut ligger de två svarta ulltussarna och sover gott nu, matte är nyduschad och nöjd och riskerar antagligen att somna jag med snart. En kul helg har det iaf varit! :)
Även om inte vädret var det bästa så var någon överlycklig över allt vatten, som ni kan se på bilden här ovan! I stugan upplevde vi också lyxen med en inhägnad trädgård direkt utanför altandörren. Då visar det sig att Nero minsann är helt och hållet rumsren! Inte en enda kissepöl på fem dagar! Med andra ord är det bara mattes och husses oförmåga att bära ut Nero till gräsmattan hemma som sätter stopp för total rumsrenhet även här.
Nero har även börjat visa en stor apporteringslust! Vad som helst kan apporteras men helst det som "storasyster" Taiga senast burit på. Så på begäran kommer här en apporteringsbild! Om och om igen "kastade vi gris" och Nero hämtade snällt in och lämnade över den i handen.
Nero visade senare att det där med konstiga underlag inte bekymrar honom det minsta. Han verkar även anse att "kan Taiga så kan jag".
Nero börjar numer blir en stoooor kille. Över 9 kg väger han, vilket känns i armarna när han skall kånkas upp och ned för trappen. :)
Efter det blev det en liten rundtur av Läckö slott. Eftersom det var en solig och relativt varm dag fick Taiga sedan sina förhoppningar besannade; hon fick hoppa från klipporna ner i vattnet! Gång på gång slängde hon sig i tills vi efter en halvtimme var trötta på att vänta på henne. Här nedan ser ni en bild på en av simturerna, där hon avundsjukt betraktas av en vattenrädd ny bektantskap!
En liten sele gör att han inte kan komma ur korgen, och han njuter i fulla drag när matte cyklar riktigt fort så att det blåser i ansiktet. Snart ska vi köpa en större cykelkorg, han växer ur den här inom en snar framtid!
Tittut!
Skrutten var dock inte helt övertygad om att vatten var något positivt...
...medan stora tösen slängde sig huvudstupa, som vanligt. Några dagar senare besökte vi dock hundstranden vid Vänern. Där är det mer långgrunt och Nero följde glatt med en bra bit, tills vattnet gick gott och väl upp till bröstkorgen, så någon badkruka tror jag inte att han kommer bli när han växer upp. :)
Många äventyr väntar nu den lille valpen. Han visar redan stor lust att bära saker, utforska omgivningen och GOSA! Förhoppningsvis har matte och husse disciplin nog att regelbundet skriva i bloggen så att ni kan följa hans utveckling.
Precis så här road var Taiga när matte envisades med att man skulle sitta still istället för att kasta leksak (vi gjorde en hel del sådant senare också). Matte är mycket nöjd med sitt inköp. Nu saknas det bara en valp att ta kort på!
Full fart var det till en början med STOOORA farliga valpar!
Kalle blev helt överfallen av det livsfarliga, blodtörstiga gänget!
Då fick vi istället tillfälle att hälsa på pappa Kola! Han gjorde lustiga grimaser för kameran!
Mamma Wilda tyckte att kamerablixten bländade!
Skorpan med ett par av sina syskon endast ett par dagar gammal!
Första riktiga måltiden är också avklarad även om maten hamnade lite överallt!
Fyra av sötisarna syns här i den tillfälliga bostaden "resväskan". Det är fortfarande osäkert vem av sötnosarna som är vår Nero. Vi väntar med spänning på besked om det... :)
Kalle/husse med familjens flat-tik Taiga (Storytellers Luckily for me). Taiga är 3½ år gammal och ser verkligen fram mot att få bli "storasyster" snart.
Anna/matte är inte särskilt fotogenisk men syns här med Taiga en blåsig dag vid Vänern. Mattes uppgift är att skämma bort familjens djur, som ni ser här på bilden. (Glass är gott).
Här ser ni huskatten Skorpan från hennes bästa sida! Skorpan är av åsikten att Taiga är hennes privata tvättmaskin och huvudkudde. Antagligen kommer hon drilla Nero till total lydnad. ;)
